Räkna på växtodlingsgårdens lönsamma klimatåtgärder i Skåne

Sammanfattning

Alternativet som ger störst påverkan på klimatavtrycket är där allt kväve som gödslats har tillverkats med lustgasrening, så kallad BAT. Detta ger det största utslaget för minskat klimatavtryck samtidigt som det inte kostar så mycket mer. För att tjäna mest pengar så är precisionsgödsling bäst av våra scenarier och kombinerar du detta med BAT-certifierad kvävegödsling så har du gjort en stor skillnad för gårdens klimatavtryck.

Grundalternativet - En normal växtodlingsgård

Vi har beskrivit förutsättningarna för grundalternativet i gårdsbeskrivningen nedan. Utifrån statistik och erfarenhet av gårdar i Skåneområdet har vi beräknat klimatavtrycket på en normal gård. För att kunna jämföra utsläpp av olika växthusgaser med varandra räknas utsläppen om till kilogram eller ton koldioxidekvivalenter. Dessa ekvivalenter beskriver hur mycket koldioxid som motsvarar ett kg eller ton lustgas eller metan. Jämförelsevis ligger klimatavtrycken på en normal nivå både per produkt och för hela gården, se tabell 1 och 2.

GÅRDSBESKRIVNING

• Konventionell gård i Skåne
• 100 ha åker
  
• 30 % leriga jordar, 60 % lättlera, 10 % mellanlera
• Mineralgödselmedel enligt rekommendationer från Jordbruksverket
• Halm till avsalu
• Energiförbrukning enligt schabloner i Vera, Greppa Näringens beräkningsverktyg.
  

Alternativ 1 - Använd BAT-certifierad gödsel och minska ditt klimatavtryck utan att påverka ekonomin

All kvävegödsel är utbytt till BAT-certifierad (Best Available Technique) gödsel där utsläppen beräknas vara cirka tre kig koldioxidekvivalenter mindre per kilo kväve som produceras, jämfört mot kvävegödsel producerad utan lustgasrening. Gårdens avtryck från inköpta varor minskar och det totala avtrycket är 46 ton mindre koldioxidekvivalenter än grundalternativet. Bara genom att göra ett aktivt val och välja BAT-certifierad kvävegödsel så har gården minskat sitt klimatavtryck med 46 ton koldioxidekvivalenter utan att påverka intäkterna i någon större utsträckning.

Alternativ 2 - Utnyttja stöd för kolinlagring och minskat kväveläckage för att öka bördigheten på sikt och tjäna pengar

Här har vi lagt in vårplöjning samt mellangrödor där det passar i växtföljden för att öka kolinlagringen. Vi räknar med att kolinlagringen ökar med 50 kg kol per hektar och år. En ökad kolinlagring syns inte i grödornas enskilda klimatavtryck då kolinlagringen inte fördelas på grödorna, se tabell 1. Kolinlagringen beräknas endast på hela gården som ett minskat klimatutsläpp. Här blir det fem ton koldioxidekvivalenter, se tabell 2. Den ekonomiska beräkningen visar på en vinst med 22 500 kronor med 2023 års stödnivå när kostnader för utsäde och etablering har räknats in. En ökad kolinlagring ger en bättre bördighet på sikt och kan därigenom bidra till en ännu bättre lönsamhet på gården över tid.

Alternativ 3 - Anpassa kvävegivan genom precisionsgödsling och nollrutor för att tjäna 30 000 kronor

Här räknar vi med att en mindre mängd kväve behöver tillföras genom en bättre anpassning av tillfört kväve. Genom att grödorna tillförs rätt mängd kväve så räknar vi också med en bättre kvalitet på vetet och vårkornet som då kan säljas som brödvete alternativt maltkorn. Det ekonomiska resultatet från gården ökar med 30 000 kronor tack vare att spannmålen går att sälja till ett högre pris med bättre kvalitet. Klimatavtrycket både per produkt och från gården totalt minskar i den här beräkningen, se tabell 1 och 2. Totalt minskar gårdens klimatavtryck med 15 ton koldioxidekvivalenter jämfört med grundalternativet.

Alternativ 4 - Få ett lägre klimatavtryck på dina produkter genom att förbättra dränering och se över kalkningsbehov samtidigt som du förbättrar gårdens resultat med nästan 200 000 kronor.

I det här alternativet räknar vi med högre skördar genom förbättrad dränering samt kalkning där det behövs. Det totala utsläppet från gården blir här något högre än grundalternativet på grund av att mer lustgas avgår från marken, då det blir mer växtrester från den högre skörden. Dessa växtrester levererar kväve när de bryts ner, kväve som till en del blir lustgas. Däremot blir utsläppet per kg produkt lägre tack vare en högre produktion att slå ut produkterna på. Ekonomin på gården förbättras drastiskt och resultatet blir nästan 200 000 kronor bättre än grundalternativet, se tabell 2.